Mental Naturkatastrof

Hej alla där ute :)
Har varit ganska fullt upp idag. Gick upp klockan halv tio (ganska tidigt för mig en lördag) och fortsatte att städa. Mina svärföräldrar kom nämligen på middag idag och det värsta de vet är när det är lite stökigt. Lite jobbigt när man inte har så mycket energi och det blir inte bättre när någon tjatar. Nåja, de kom med köttfärs så jag gjorde köttbullar med potatis, sås och sallad. Blev jättegott. Till fikat hade vi äppelkakan som jag bakade igår, och kanelbullar. Blev ganska lyckat förutom att de som vanligt började tjata om vikt och vad man ska äta och inte äta. Har blivit mer och mer fixerad vid min vikt på grund av deras tjat. Har inte utvecklat någon ätstörning (inte vad jag vet iaf) men jag har verkligen inget bra förhållande till mat eller min kropp. Varje gång tjatar de också om att man ska jobba och tjäna egna pengar. Ja visst jag hade gärna jobbat om jag hade kunnat men jag har min psykiska sjukdom som gör att det inte är möjligt för mig just nu. Min arbetsträning visade att jag inte alls är redo för praktik än så jag för förlängt på min dagliga aktivitet. Skönt att slippa all press just nu, ja förutom pressen från mina svärföräldrar.

Ger er en rolig bild:

 

Lyssnar på Eminem medan jag skriver det här. Jag vet inte riktigt varför men jag älskar hans musik, går väl inte riktigt in i min "vanliga" musikstil men jag älskar hans texter och han är ju så snygg. Har tappat räkningen på hur många gånger jag har sett 8 Mile :D

Nog pratat om det. Kunde inte sova inatt, Jag sov väl typ 2 timmar innan jag skulle upp till min dagliga aktivitet men när klockan ringde så gjorde jag som vanligt. Somnade om och var så trött att jag inte ens ringde och meddelade att jag inte kom idag. Skäms så mycket att jag inte vågar ringa. Hatar att folk ifrågasätter varför jag inte kommer. Har möte med utredaren, arbetsledaren och F-kassan på torsdag. Är så rädd för att behöva träffa alla och jag klarar inte av att förklara allt jag varit med om det senaste: sjukdom, dödsfall och ekonomisk knipa. I samband med alla som har insjuknat och alla dödsfall så har mina självmordstankar återvänt och blivit värre än de varit på länge. Jag vill inte vara med om allt det här. Vill att allt ska förbli som det alltid har varit. Jag vill inte åldras utan de som alltid funnits där i mitt liv. Men hur löser man det här? 

Har gjort mycket idag. När jag vaknade vid 12 åkte jag med en person och hämtade ut ett paket i stan. När jag sedan kom hem gick jag till olika mataffärer och köpte lite mat. Är tvungen att gå till olika ställen som har billig mat för att kunna klara mig på den tajta matbudgeten vi har. Är ganska trött nu efter allt promenerande och bärande. Har bakat också. Var så sötsugen så jag bakade en banankaka. Testade ett nytt recept. Det blev jättegott. Receptet hittar ni här: http://www.baka.se/recept/banankaka

Ska fortsätta lyssna på musik nu och kanske se en film. Allt för att inte tänka på det oundvikliga. Ha en fortsatt bra kväll, allihopa.

Lägger upp en bild på snyggingen här ;)

 

Spelar ingen roll vad jag säger eller gör för ingen kommer någonsin bry sig ändå. Det är helt enkelt så att de som ropar högst får mest uppmärksamhet. Ni bryr er inte vad jag än säger för vissa kommer ändå alltid att synas mer och få mer bekräftelse och mer kärlek och omtanke. Kanske borde jag säga precis som det är och vad jag har gått igenom men vet ni, man kan inte mäta smärta. Alla har sin egen smärta och man kan inte mäta lidande. Men jag tycker verkligen inte att man ska ignorera någon. 

Bry er medan en person verkligen lever för en dag kan det vara för sent.

Jag skriver inte detta till någon speciell, ingen jag tänker berätta om än i alla fall men medan jag skriver så tänker jag på ett par personer och jag känner mig så otroligt ensam. 

Vet att inlägget blir så rörigt men jag måste skriva av mig för annars sprängs jag av allt. Kan inte skriva något någon annanstans för man får ändå bara svar som "Livet blir vad man gör det till" och "Använd energin till något bättre" och "ryck upp dig" men vet ni? Det är inte så lätt som det låter. Psykisk sjukdom är inte så enkelt att blir frisk från som vissa tror. Man säger väl knappast till någon med en fysisk allvarlig sjukdom att personen ska rycka upp sig och att livet blir vad man gör det till. Det är inte så enkelt. 

Önskar att jag också kunde ha någon som brydde sig och skrev lite hjärtan till mig och kramar men man glöms bort så lätt när man inte skriker. Men man kan väl skrika tyst?

 

Ber om ursäkt, länken i förra inlägget fungerade inte riktigt så här får ni en ny istället:
http://www.gratisgodis.se/?r=330829

Har inte alls kunnat sova inatt och jag är så trött. Det har varit så i mer än en vecka nu. Jag måste verkligen göra något åt det. Orkar ju inte ens gå till min dagliga aktivitet ibland. Problemet är väl att jag tänker alldeles för mycket. Det har hänt så mycket på senaste tiden som blir för mycket för mig. Behöver verkligen hjälp men jag får väl skylla mig själv att jag inte får hjälp. Har avbokat den senaste tiden på vuxenpsyk i och med att jag har varit så trött att jag inte orkar någonting.

Ångesten är mitt andra problem. Har så stor ångest och oro just nu att jag mår illa och har ont i magen. Är nära en gråtattack men jag får inte gråta nu för då kan jag inte sluta och då blir vissa personer sura. Dessutom måste jag iväg på en begravning snart. Kommer att tänka så mycket på en viss person som dog för ett tag sedan. Du är saknad och jag tänker på dig mer än jag borde. Din bortgång har väckt så mycket frågor hos mig och tankar som inte har funnits hos mig på länge.

Nu ska jag gå och försöka vila lite innan jag ska iväg och jag måste bli av med ångesten på något sätt. Finns det någon som har ett bra tips mot ångest? Vad brukar ni göra när ni får ångest?

Hej igen :) Inte längesedan jag skrev, vet det men jag glömde nämna att jag har skaffat Telia HBO helt gratis och det kan ni också göra på telias hemsida. Ni får Telia HBO helt gratis i hela 6 månader via digital- tv. Inte dåligt va? Då kan man ju se True Blood hur ofta man vill. Jag gillar True Blood men har inte kunnat se True Blood så ofta men nu ska det bli ändring på det. För er som inte vet vad True Blood är så kan jag berätta att ni har verkligen missat något. Gillar ni vampyrer så ska ni se den. Kan ju berätta lite vad den handlar om för er som inte vet. 
Serien utspelar sig i Louisiana i en stad som heter Bon Temps. Där lever vampyrer och människor ihop eftersom en japansk forskare framställde blod som i serien säljs under namnet "Tru Blood". Därför behöver vampyrerna inte dricka äkta människoblod. Vampyrerna har gått ut i media och berättat att de vill leva i samförstånd med människorna. De som stiftar lagar har gett dem samma rättigheter och skyldigheter som vanliga människor trots att många av invånarna sett på vampyrerna med rädsla och är skeptiska. 

Ska inte berätta mer nu utan jag låter er se och bedöma själva om ni gillar serien men gå in på telia.se och beställ HBO så får ni det gratis och kan se på True Blood. Innan jag lägger mig för att sova så ska jag se på ett avsnitt :)

Hej allihopa. Har valt att testa denna sida för att börja om med en helt ny blogg. Har haft två tidigare bloggar men jag kan inte komma åt mina inlägg eller ens logga in där. Blev helt vansinning när jag inte kom in. Flippar ur när sådant händer och det blir verkligen inte bättre av att jag inte har tagit mina mediciner på flera dagar. Det är helt slut i asken och jag får inte pengar förrän inatt när allt är stängt. Hade iofs kunnat beställa på apoteket.se men jag har en skuld där som jag ska betala nu. Hatar att må såhär och det går ut över min fysiska hälsa också. Blir yr, svettas, känns som om det är ett åskväder i huvudet och det blixtrar typ. 

Har dessutom världens sötsug nu. Måste verkligen ha godis. Ja jag är en godisgris :P och kan inte hjälpa det. Nåja jag får väl stå ut tills inatt.